Konstruktörer

Ett vanligt problem är att tjocka välisolerade konstruktioner medför ett utomhuslikt klimat i de yttre delarna, dvs. kallt och fuktigt under vinterhalvåret. Temperaturgradienten som uppstår under denna tid mellan ut- och insida klimatskal, ger upphov till en omfördelning av fukt från den varma sidan till den kalla sidan med hög RF och potentiell skada som följd, se figur intill.

Figur 1 illustrerar hur RF i ett horisontalsnitt av en välisolerad yttervägg med bred träregel, ger upphov till en uttorkning av träregelns inre del på bekostnad av en uppfuktning av den yttre delen av väggen. Mycket hög RF råder i vindskyddsskivan.
Figuren visar på vikten av att kunna analysera konsekvensen av temperaturgradienter ex. i klimatskal där en betydande del av de ingående materialen har en hög fuktkapacitet, såsom trä, betong etc.

Fuktanalys AB utför tidig granskning av program- och systemhandlingar avseende fuktrisker och påverkan på innemiljö. Granskningen kan utföras i kollaboration med arkitekter, projekteringsgrupper eller enskilda konstruktörer. Granskningen kan ske via gemensam programplattform såsom ex. Bluebeam Studio eller genom traditionell granskning av pdf-filer eller pappersritningar.

Rapportering kan ske direkt i gemensam plattform, vid projekteringsmöte eller i skriftligt dokument. Ibland föranleder granskningen en rekommendation om att utföra en fördjupad analys genom beräkning/simulering, se nedan.

För att kvantifiera risken är för kondens på fönster i rum med olika fuktlaster och i byggnader med olika geografiska lägen, utförs en beräkning av variationen avseende fönstrets invändig yttemperaturer kopplat till inneluftens daggpunktstemperatur över året vid olika verksamhet och fukttillskott.

Beräkningarnas resultat anges ofta som antalet kondenstimmar per säsong, varvid olika fönsterfabrikat kan jämföras och effekten av kompletterande åtgärder kan utvärderas.

Drivkraften för fukttransport via diffusion är skillnader i ånghalt. RF i mark är vanligtvis nära 100 %. Då mättnadsånghalten varierar med temperaturen innebär detta att marktemperaturen under en byggnad kan ha stor betydelse för ånghalten, drivkraften och därmed fukttransporten från mark uppåt. Detta i sin tur har stor inverkan på RF i golvbjälklag och inte minst under ytskikt.

Marktemperaturberäkningar utgör därför ett viktigt steg i att ta fram realistiska randvillkor för fuktberäkningar i golvkonstruktioner mot mark, liksom källarväggar. Särskilt viktigt är att kunna studera icke-stationära, transienta förlopp, dvs. sådana som orsakas av årstidsvariationer eller variationer i driftsförhållanden.

Beräkning av uttorkning och eller fuktomfördelning efter mattläggning

Sedan 90-talet har kravet på uttorkning av betongbjälklag utvärderats genom mätning av RF på det s.k. ekvivalenta mätdjupet. Pga. den fuktprofil som uppstår i ny betong under uttorkning, kan man utgå ifrån att RF på ekvivalent mätdjup också speglar den RF som uppnås under ytskikten efter en fullständig fuktomfördelning.
Detta antagande utgår dock ifrån en helt tät plastmatta och traditionell betong baserad på Portlandcement. Man bortser även från fuktlagringsfunktioners s.k. skanningkurvor i både betong och avjämning, vilka har en avgörande betydelse för RF under ytskikten under omfördelningsfasen.
Genom att utföra s.k. fuktomfördelningsberäkningar i en- eller två dimensioner, kan homogena skivkonstruktioner liksom heterogena konstruktioner, såsom ex. HD/F bjälklag utföras.
Beräkningarna tar hänsyn till ytskiktens fuktberoende ångmotstånd, betongens och avjämningens varierande täthet samt materialens fukthistorik. Ofta kan man på detta sätt, räkna hem konstruktioner som utifrån RF på ekvivalent mätdjup ter sig allt för fuktiga för mattläggning.

Kallvindar och tak med strålningsunderskott (nattutstrålning)

Under 90-talet uppmärksammade Ingemar Samuelsson SP, (nuvarande RISE) att byggnaders yttemperatur kan avvika från omgivande lufts temperatur, så att de förstnämnda kan bli upp till 10-12 °C kallare än luften. Fenomenet beror på att byggnadsytor riktade mot molnfri himmel, saknar motstrålande ytor i synnerhet nattetid. Effekten är störst på ytor eller ytliga konstruktioner vilka har låg värmelagrande förmåga, eftersom en värmeförlust via bl.a. strålning, får en proportionellt större sänkning av yttemperaturen. Tak av plåt, takpapp och andra tunna tätskikt är särskilt utsatta för detta fenomen.
Ju lägre lutning, dvs. ju mer horisontell takytan är, desto större är effekten av nattutstrålning.
Även väggar av ex. tunnpunkt på isolering, är utsatta för detta fenomen.

Kopplad fukt- och värmeberäkning med hänsyn till rådande klimat och omgivande terräng samt bebyggelse, kan ge värdefull information om hur tak-, vägg- och vindskonstruktioner kan förväntas fungera ur en fuktsynpunkt. I ventilerade konstruktioner kan effekten av antalet luftomsättningar, vindsbjälklagets lufttäthet eller ex. isolertjocklek utvärderas.